Jag blev ju gravid i april så det är ju en lång tid sedan.
Sen var ju illamående/kräk- perioden väldigt jobbig och då gick ju tiden väldigt långsamt kändes det som.
Jag tänkte på det igår kväll när jag låg och myste med Nils i sängen, hur det kommer bli med ett syskon. Jag tror att det kommer bli väldigt jobbigt för Nils den första tiden när jag kommer ha en bebis som i princip är fastklistrad på mig, för så är det ju den första tiden. Jag ska börja pumpa bröstmjölk direkt har jag tänkt så att Pontus kan mata bebisen också så att jag ändå kan få mycket egentid med Nils, det känns som om att det är viktigt. Och att Nils får vara med när bebis äter så att det blir en mysig stund för oss alla tillsammans.
Det går ju inte att säga alls hur Nils kommer att reagera på ett syskon, men det gäller nog att förbereda sig på att han kommer bli svartsjuk och försöka underlätta så mycket som möjligt för honom. Eller så kommer det kännas väldigt naturligt med ett syskon, vi får se hur det blir helt enkelt. :)