Lördag

Idag hämtade jag Jessie vid lunch. Jessie skulle till Systembolaget så vi åkte dit först. Sen åkte vi till Evergreen och åt lunch där. Pontus passade Nils medans jag var borta och det var tur det för det blåste jättekallt ute så det hade inte varit bra att ha med Nils ute. Hoppas värmen kommer tillbaka snart! Det var inte kul att vakna upp till snö och kyla igen!

Pontus är i Knohult nu och visar runt Pers pappa som fyller år. Per har ordnat en heldag för honom med besök i Knohult, biobesök och middag. Så jag och Pontus ska vara chaufförer och hundvakt åt Pers pappas hund. 
Det är en jättefin älghund, så söt! På tal om hundvakt så ska vi även vara hundvakt en hel vecka åt Rallan när Erik och Cickan är i New York i slutet av april. Rallan är ju verkligen ett litet energiknippe så det kommer nog bli en utmaning :) Men självklart ställer vi upp! Vi vet ju hur det kan vara när man har hund och vill åka bort någonstans.


Igår kväll gjorde jag potatiskaka med fläskfilé, broccoli och bearnaisesås. Har aldrig gjort potatiskaka innan men det var riktigt gott! Det var dock ganska svårt att skära potatisen i så tunna skivor och att få en bra form på kakan :)


Här är receptet för den som vill testa!


Ingredienser:

4 port. Ugn 200 grader.
1 kilo potatis
1,5 dl rapsolja
2 st hackade vitlöksklyftor
1 tsk salt
2 krm peppar


Skala potatisen och skär den i mycket tunna skivor, så tunna det går bara går. Skölj ej potatisen då det är stärkelsen i potatisen som ger kakan sin form.


Hetta upp cirka 1 dl olja i en form.


Blanda 0,5 dl rapsolja med vitlöken, saltet och pepparn i skål och blanda sedan samman allt med den skivade potatisen.


Stapla lager av potatisskivor omlott på varandra i formen, så att det blir 4 st "kakor".


Tryck till översta lagret på kakorna så att potatisen packas.


Tillaga i ugnen cirka 45 minuter eller tills potatisen är mjuk och har fått en fin färg.


Jag serverade detta som sagt med fläskfilé som jag stekt i grädde, kokt broccoli och bearnaisesås. Riktigt gott och mannen min blev överförtjust :)

På tal om något helt annat så tränar Nils här nacken i sängen :)

Friday, freitag, vendredi, fredag!

Då var favvodagen här igen! Den här veckan har blåst förbi i 300 knyck känns det som! Min tidsuppfattning börjar bli riktigt rubbad nu känner jag. En vecka för mig känns numera som en normal dag kändes innan :).

Idag har jag kånkat ner vaggan till nedervåningen. Vaggan har vi nu hittills bara använt som klädförvaring i sovrummet för att Nils sover i vår säng mellan oss, och det är ju synd att vaggan inte kommer till användning! Och nu när Nils börjar lära sig rulla så känns det inte längre säkert att låta honom sova i mjukliften i soffan så då är det perfekt att ha vaggan på nedervåningen så kan han ta sina tupplurar där på dagen. Vi har testat att låta honom sova i vaggan på övervåningen ensam och har då haft babywatchern med oss här nere men det känns inte bra att han är helt själv på övervåningen.. Vill gärna ha honom nära så att det är enkelt att titta till honom!

Just nu knallar jag runt i mina skor som jag ska ha på bröllopet, vill ju ha gått in dem ordentligt tills bröllopet så jag slipper onda fötter på stora dagen :) Känner mig som en Hollywood- hemmafru nu när jag gör alla hushållsbestyr i högklackat haha :) Fattas bara lite "tassels" hängandes lite här och var :) i och för sig så fattas det ju då också 25 graders värme ute och en porsche på uppfarten! :)

Idag jobbar Pontus till klockan 20, så jag ska ha lite god fredagsmat färdig då. Ska fundera ut något smaskigt att laga! 

Coola grabbar! :)

Här har vi de coola grabbarna Nils, Olle och Alexander! De kommer mycket bra överens än så länge :), undrar om de kommer att vara nära vänner när de blir större? Olles pappa jagar liksom Pontus så Olle och Nils kanske blir jaktkompisar framöver :) Men de får börja med träbössa! :) Stackars Olle har inte bajsat på hela 8 dagar! Jag var jätteorolig när Nils inte bajsade på nästan 3 dagar.. Vi får hoppas att det lossnar för Olle snart :) Det gör det nog! Tydligen så kan bebisar som helammas inte få förstoppning, så det känns ju bra. 

I förmiddags innan öppna förskolan så ägnade jag mig åt att baka till Pontus som ska ha med sig kakor imorgon till sin avdelning. Det är hans sista dag med dem för sen byter han avdelning. Så då ville han bjuda på något gott och då rycker bak-ambulansen Linda in! :)

Sedan begav jag och Nils oss till öppna förskolan. Idag var det inte lika många bebisar men Emma och Nellie var tillbaka idag, förra gången var de förkylda. Emma och hennes man Sammy gifte sig för två år sedan och de har kvar typ 100 champagneglas från det som hon sa att jag kunde få låna! Så vi bytte nummer så att jag, Pontus och Nils kan hälsa på dem nästa vecka och låna hem glasen. Kanonbra! Hon hade även en massa tyll som hon hade klätt väggarna med som vi också fick låna, det kanske vi kan klä nedervåningen med där vi ska dansa?

Efter förskolan gick jag och Nils till Lindex för att hämta hans lilla body som jag beställde förra veckan för Johannas presentkort. Jag hade även en rabattkupong på 25% så jag unnade mig en jeanskjol, två linnen och en pikétröja. Jag behövde verkligen nya kläder så det var extremt välbehövligt med lite nytt! Nils fick också en till kortärmad body och en dregel-haklapp, det behövs nu när han har börjat dregla så mycket! Sedan gick vi och handlade på Willys till helgen.

Faktiskt bra med Rosengallerian ändå där det finns lite butiker t.ex. Lindex, MQ m.fl. Så att man inte jämt behöver åka in till stan om man ska ha något. Det är ju väldigt lite folk som handlar där också så det är alltid välfyllt och tydligen ska man handla på rean där eftersom det finns mer fint kvar där än vad det gör i stan.

Idag invigde Nils också sin nya babysitter från Babybjörn! Vi hade ju två begagnade babysitters men som inte var bra, han satt så ihopsjunken i dem och det ska ju inte vara bra för ryggen så vi investerade i en ny. De gamla så i Knohult respektive Vaggeryd, bra att ha där när vi kommer på besök!

Den nya babysitterna har fått jättebra betyg i test och han kan ha den tills han väger 13 kilo. Det finns ett sovläge, ett viloläge och ett lekläge!

Nils nya kläder från Lindex! 

Mina nya kläder: 

Idag fick jag hem min lilla söta aftonväska som jag ska ha på bröllopet:

och även rosa ballonger och hjärtformade ballonger till bröllopet: 

Hälsat på jobbet och Vaggeryd!

Idag gick jag upp redan klockan sju och hoppade in i duschen. Sedan åkte jag och Nils till jobbet och hälsade på. Tänk att det är redan 3 månader sedan jag gick hem! Men när jag satt där vid frukostbordet med kollegorna så kändes det som om det var igår jag gick hem! :) Det var sig likt med undantag för en ny fondvägg, nytt frukostbord och lite nya floskler på väggen :) Nils verkade gilla jobbet, han kanske också vill bli en IKEA-an när han blir stor! ;)

Efter besöket på jobbet så åkte jag till Vaggeryd och hälsade på. Mamma bakade jättegoda superfrasiga våfflor på eget recept! Mums! Nils har varit vaken jättemycket idag och har bara sovit små korta stunder så han borde sova bra inatt *hoppas hoppas*! 

Mammas psoriasis har blivit värre, mycket värre! Usch, tyckte så synd om henne. Hon får sprickor i fötterna efter att hon har jobbat en hel dag, hon kliar sig på nätterna så det börjar blöda m.m. Hon var ju på hud i Värnamo och fick sola 21 ggr, men det hjälpte ju inte. Sen har hon fått plattor utskrivna som hon kan ha under fötterna men det är ju inget som man ska gå med jämt eftersom fötterna måste andas för att läka. 

Men nu har hon inte fått någon mer hjälp från Värnamo sjukhus, så himla dåligt! Man kan ju inte bara släppa en patient sådär utan att patienten har blivit frisk eller åtminstone bättre! Mamma har nu vänt sig till sin företagshälsovård för att få hjälp där istället, men där får man ju stå i kö. Men eftersom mammas åkomma är så brådskande så skulle hon förhoppningsvis få en tid inom två veckor. Hoppas de kan hjälpa henne! Annars får hon försöka med en privat hudklinik. Det måste ju finnas något sätt som kan åtminstone lindra psoriasis? Och hur kommer det sig att det bara blossar upp sådär, det borde ju finnas någon orsak?

Vi får hoppas att det kan finnas något man kan göra och att hon får bli frisk!

Men helt klart så går dagens ris till Värnamo sjukhus (hud) för urusel patienthantering!! Fy skäms!

Bruduppsättning m.m.

Igår var jag hos min frisör och vi testade lite olika bruduppsättningar. Här är några "grovskisser" på hur det kommer att se ut ungefär och lite olika förslag på hur det kan se ut bakifrån. Vi testade olika lockar m.m. Min frisör har beställt löshår som jag ska ha i sen också för att få det tjockare och längre. Det kommer att bli en uppsättning på sidan, det blev finast tycker jag. Det passade bra ihop med slöjan och det ser fint ut framifrån. Många uppsättningar är ju bara baktill och syns ju då inte under slöjan och på kort tagna framifrån så detta tycker jag blev en bra lösning!

Ska man dra håret åt sidan såhär?

Eller så här med flätor?  Men inte så här rufsigt givetvis :)

Idag så har vi varit på Westers och köpt ett vitt papper med struktur till festprogrammet. Jag köpte även pärlor för att tillverka egna hårnålar med pärlor, blir betydligt billigare än att köpa färdiga. Sedan åkte vi till Totalljud och bokade hyrning av belysning till dansgolvet. Pontus känner han som jobbar där så vi fick hyra det från fredag till måndag för bara 250 :-, billigt!

Nu har jag precis varit och hämtat ett paket. Pontus sa innan han åkte till jobbet att jag kunde gå med barnvagnen och hämta ut paketet för paketet skulle vara litet. När jag kom in i butiken och skulle lösa ut paketet tittar han bakom kassan lite konstigt på mig och barnvagnen och säger: "Har du bil med dig? Paketet är ganska stort.." Jäkla Pontus! Så här stort var det:

Inte så smidigt att gå hem med det kan jag säga, och det är ju i princip bara uppförsbackar hem! Jag får hitta på någon passande hämnd till Pontus.. Hmm, jag ska nog tänka ut något..! :) Bring it on baby!! :)

Denna vecka jobbar Pontus kväll, tråkigt! :( Jag och Nils får underhålla oss på egen hand, det får gå det med :)

När Nils kom till världen- vår förlossningsberättelse!

Jag och Pontus skrev ner vår förlossningsberättelse några veckor efter förlossningen. Vi skrev berättelsen tillsammans dels på grund av att jag inte kommer ihåg så mycket från förlossningen och dels för att bearbeta vad det var som hände! Det hela var ju väldigt traumatiskt på många sätt och jag tror att det är väldigt viktigt att prata mycket om det. Och det har vi verkligen gjort, tillsammans och med våra vänner och vår familj! Så här i efterhand så tycker jag inte att det var så farligt haha, man glömmer ju fort! Men samtidigt så var det aldrig någon fara med Nils, han mådde bra under hela förlossningen och det är ju det som är det viktigaste! 


Jag har ju tänkt att skriva ut hela min blogg från det att jag blev gravid och framöver så att Nils kan få den som ett häfte, roligt för honom att ha tror jag! Tänk om man själv hade kunnat läsa sin mormors eller farmors dagbok om deras tankar, upplevelser och känslor från hur deras verklighet var, det skulle jag tycka var jätteintressant! Och särskilt om det var bilder till också :)


Fredagen den 13:e januari 2012: Efter att jag nu har gått över tiden med 4 dagar så blir jag överlycklig när jag är på toaletten och upptäcker att slemproppen har lossnat! Eller åtminstone delar av den.. :) Jag blir helt till mig och börjar nästan skaka av adrenalinkicken! Nu är det snart dags!! Spännande och väldigt läskigt på samma gång. Att slemproppen lossnar är ju ett tecken på att förlossningen startar eller snart startar.
Jag rusar ut från toaletten och berättar för Pontus och frågar om han vill se slemproppen, haha! Till min förvåning så vill han faktiskt se, kanske för att han själv verkligen ska fatta att det är på gång nu. Vi ska snart bli föräldrar åt en liten son! 
Slempropp är ett väldigt passande namn, för det ser ut som en slemmig geléklump och fungerar tydligen som en propp! :)
Strax efter upptäckten så börjar jag känna mensliknande smärtor, molande värk, i nedre delen av magen.
Jag skriver på min blogg: "Kan det vara så att jag är i latensfasen?". Och så var det :)


Lördagen den 14:e januari 2012: Pontus är och jagar denna dag. 
Mina mensliknande smärtor har pågått sedan igår och har nu börjat öka i styrka. Jag har inte fått mycket sömn alls under natten. Vid 13-tiden får jag den första värken, och precis som alla hade sagt när jag frågat hur en värk känns och alla svarade att "du förstår när det är en värk", så förstod jag verkligen att det var en värk! Svårt att beskriva men det gjorde jätteont i korsryggen, kändes precis som att ryggen skulle gå av! Jag blev jättenervös nu och rastlös men jag försökte ta det lugnt för jag visste ju att det kunde ta lång tid innan jag var öppen de 10 cm som krävdes. Jag hade sedan innan planerat att försöka stanna hemma så länge som möjligt för att förlossningen ska kännas kortare på sjukhuset haha :) Så för att få tiden att gå fortare och att tänka på något annat så började jag dammtorka hela lägenheten och packa flyttlådor.. :) Pontus kom hem vid 16-tiden och jag berättade då att värkarna hade börjat!


Värkarna blev värre och värre och jag hade verkligen nytta av profylax- andningen som vi hade övat på innan. Det underlättade mycket och jag hade även en varm vetekudde på ryggslutet som gjorde susen! Jag var verkligen inte beredd på att det skulle göra så ont i ryggen, jag trodde smärtan mer skulle sitta i underlivet.. :) Pontus hade ju varit och jagat sedan klockan 6 på morgonen så han var rejält trött så han gick och la sig för att sova för att orka  med en eventuellt lång natt. Riktigt hur lång natt det skulle bli hade vi aldrig kunnat ana! Pontus sov länge, från 18 ända till 22, det var tur det! :)
Jag hade laddat hem en app till telefonen som heter "Värk-timer" som jag smidigt kunde klocka värkarna med. Med hjälp av appen fick man fram frekvensen på värkarna, och när det är dags att åka in till förlossningen.
Så här såg mina värkar ut klockan 00:06:

Nu började jag att överväga om det var dags att åka in till förlossningen eller inte, så jobbigt började det bli. Men jag var fortfarande rädd för att jag inte hade öppnat mig tillräckligt för att få stanna kvar på förlossningen. Jag ville absolut inte åka dit och bli hemskickad igen! Med den rädslan så kände jag att det nog var bäst att härda ut lite till :)

Söndagen den 15:e januari: Klockan 01:30 så ber jag Pontus att ringa in till förlossningen för att rådfråga. När Pontus ringde så sa barnmorskan att hon tyckte att vi skulle komma in för en kontroll. Nu blev vi jättenervösa men samtidigt otroligt ivriga och förväntansfulla!
Vi packade i det sista i BB-väskan och åkte iväg. Det enda jag kunde tänka på var att jag inte ville bli hemskickad igen! Vi parkerade precis utanför förlossningen och ringde på ringklockan. En barnmorska kom och välkomnade oss och vi fick gå in i ett litet undersökningsrum. Barnmorskan frågade efter min patientbricka och jag sa att jag inte hade haft någon på många år och trodde inte att man behövde ha någon nuförtiden. Det var man tvungen att ha så barnmorskan lånade mitt körkort och gick iväg för att ordna en ny patientbricka. Under tiden hon var iväg så låg jag på en brits och det stod en dator jämte britsen. Jag skulle trycka på en knapp varje gång jag kände att bebisen rörde på sig. Datorn skrev ut något papper som såg ut som ett kvitto. Jag kände bara bebisen röra på sig en enda gång. När testet var klart ringde vi på barnmorskan och hon kom in och sa att det var dags att undersöka mig. 


Detta innebar att hon stack in hela handen och kände efter hur många centimetrar som jag öppnat mig! :) Detta var inget som bekom mig särskilt mycket just då :) Jag kunde bara tänka på hur mycket jag var öppen!
Barnmorskan berättar att jag är öppen 3-4 cm, woho! Tänk att jag hade fått så mycket "gjort" hemma! Barnmorskan skrev in oss och jag fick ett "vackert" blått sjukhus-nattlinne och hon frågade om jag ville ha ett lavemang. Detta var något som jag hade tänkt på innan att jag ville ha, jag hade läst att man annars bajsar på sig under förlossningen och det ville jag helst inte :)
Så "ja" svarade jag och hon kom tillbaka efter en stund och gav mig lavemanget i rumpan haha, man kan ju verkligen säga att jag och Pontus kom varandra närmre under förlossningen! 
Efter 10 minuter så blev det dags att rusa på toan :)


När jag var färdig så fick vi flytta över till ett stort förlossningsrum som skulle vara vårt ända tills barnet var fött och någon timme efteråt innan vi skulle flyttas upp till BB! Kändes häftigt att i detta rum skulle vår son födas! Men så blev det ju inte, men det visste vi ju inte då :) Rummet var jättestort med egen toa, litet rum med badtunna och så stora rummet med säng till mig och fåtölj till Pontus. Barnmorskan frågade om jag ville ta ett bad och det ville jag, skönt med lite distraktion från värkarna! Nu hade jag haft värkar så länge så jag kände mig avdomnad på något sätt i kroppen, mycket märklig känsla som inte går att beskriva riktigt. Men jag kände att jag hade kontroll över värkarna när de kom och jag andades genom dem och tänkte på att verkligen passa på att slappna av mellan värkarna.

Jag badade väl gick 40 minuter sedan ville jag gå upp. Fick då lägga mig i sängen och fick en blöja av barnmorskan att ta på mig (ifall vattnet skulle gå). 

Barnmorskan kom in och undersökte mig, jag var fortfarande bara öppen 3-4 cm.. Vilken besvikelse! Då var klockan cirka 05:00.. Varför hade jag inte öppnat mig mer?? 

Barnmorskan passade på att ”tänja lite” när hon undersökte mig för att skynda på det hela lite.

Jag gick sedan på toa och när jag kom tillbaka så kände jag att vattnet gick! Härligt, tänkte jag, nu kanske det går snabbt! Pontus var vid det här laget väldigt trött så jag lånade ut sängen till honom, jag tyckte synd om honom Sen gjorde värkarna ondare när jag låg ner av någon konstig anledning. Det kändes bättre att vanka runt eller sitta upp.

Vid 06:45 kom barnmorskan in och sa att det var dags för skiftbyte så vi skulle få en ny barnmorska. Vid 07:30 kom den nya barnmorskan in och skulle undersöka mig. Nu höll vi tummarna! Det gick inte att dölja vår besvikelse när undersökningen visade att det inte hade hänt någonting, knapp 4 cm var jag nu öppen.

Det var inte mycket mer att göra än att bara kämpa vidare. Vi fick in frukost men jag kunde inte att äta så mycket så Pontus fick äta upp min frukost, jag drack istället en Gainomax som vi hade med oss, lite lättare att förtära än mackor. Blivande pappor fick ju egentligen ingen mat utan fick köpa mat i cafeterian, men eftersom det var söndag så var ju inte den öppen.

Tiden gick och gick. Under hela tiden så rapporterade Pontus på sms och via telefon till vår familj och vänner. 

Vid klockan 10:00 var det dags för ny undersökning, också den blev en besvikelse. 

Vid det här laget så började jag känna att jag behövde smärtlindring så jag skulle få lustgas.

Första gångerna som jag drog in lustgasen i lungorna var väldigt obehaglig, jag blev helt yr och mådde illa. Gillade den inte alls! Visade sig sen att den inte fungerade riktigt så de fick byta ut lustgas-maskinen. Fick in en ny efter en del krångel och började nu försöka få in rutin på att andas in lustgas vid rätt tillfällen så den gav bäst effekt.

Jag blev nu också uppkopplad till en dator för att kunna följa mina värkar och även se bebisens hjärtljud. Andades man för länge lustgas så började det snurra i huvudet och läpparna domnade bort. Jag började till och med hallucinera vid flera tillfällen och dåsade bort. Vaknade till vid ett tillfälle och upptäckte att Pontus var borta, jag ropade på honom och då hörde jag honom på toaletten. Men när han stack ut huvudet från toaletten så såg jag ett kamelhuvud som tittade ut och sa ”Halluu”. Jag började skratta hysteriskt, så knäpp i huvudet blir man av lustgas!! :)
Jag hade åtminstone också humorn i behåll för Pontus skulle fota mig och då gjorde jag massa fula miner :) som ni ser..! Det var nog säkert lustgasen som spökade där också! :)

Vid 13-tiden så var det dags för ny undersökning, den visade på samma sak, fortfarande bara öppen 4 cm. Det var nu också dags för skiftbyte igen så vi fick en ny barnmorska. Vid det här laget blev jag väldigt uppgiven och jag började till och med gråta. Jag ville ha en epidural- bedövning kände jag, annars skulle jag aldrig orka. Barnmorskan gick iväg för att hämta narkosläkaren, som tur var så var han i rummet jämte, så jag skulle inte behöva vänta. Narkosläkaren kom in och jag fick lägga mig på sidan och krypa ihop med benen upp mot hakan, inte lätt med en gravidmage stor som en luftballong! Först gav han mig en bedövningsspruta i ryggen och sen satte han epiduralen i ryggen. Jag kommer inte ihåg någonting av detta, så det är Pontus som har återberättat. Han berättade också att jag sen ville att Pontus skulle massera mig och det tyckte han var jätteläskigt eftersom jag hade en slang i ryggen som han var rädd att råka stöta till haha :) Barnmorskan sa att vi hade tur, för narkosläkaren var den bästa på hela sjukhuset. Annars är det vanligt att de får sätta epiduralen flera gånger, för att de inte träffar rätt.

Epiduralen gjorde underverk och jag blev helt bedövad, så skönt var det! Jag fick verkligen ny energi och fick tillbaka min kämparglöd!

Jag fick nu värkstimulerande dropp för att öka intensitet i värkarna för att skynda på förlossningsprocessen. Jag kommer ihåg att jag låg och kollade på monitorn maniskt för att följa mina värkar som mättes på skärmen, då kunde jag se när de började och jag såg också när de började avta.

Med det värkstimulerande droppet så kom värkarna i princip hela tiden, med bara en kort vila emellan, och värkarna var oerhört starka. Nu kändes det verkligen som att jag öppnades för varje värk och jag kände mig taggad och tänkte att nu jäklar ska bebisen ut!

Därför var det en sådan sjuk besvikelse när barnmorskan tillsammans med läkare kom in för undersökning och jag då bara var öppen 5-6 cm!!

Barnmorskan och läkaren rådgjorde med varandra, nu hade det gått så lång tid och min kropp började tappa orken. De bestämde sig för att göra ett ultraljud för att se hur bebisen låg i magen. Ultraljudet visade att han låg rätt, med huvudet lite snett bara.

Eftersom jag nu hade öppnat mig mer och man såg att det gick framåt så beslutade läkaren tillsammans med barnmorskan att vi skulle fortsätta med max värkstimulerande dropp. Det blev återigen dags för nytt skiftbyte, nu började de barnmorskor som vi hade haft kvällen innan! De blev nog förvånade över att vi fortfarande var kvar :)

Vid fyratiden nämnde dom ev. kejsarsnitt, så från och med nu fick jag bara dricka klara vätskor och inte äta något. Mat var det sista jag tänkte på så det gjorde inget. Vid 21-tiden kom specialistläkaren Pia in och kontrollerade igen. Hon sa att hon precis skulle in och göra ett kejsarsnitt på en annan patient, men att hon efter detta (ca. 1,5 tim) kommer och gör kejsarsnitt på mig, om jag inte har öppnat mig markant mer då.

Måndagen den 16 januari:

Vid tolvslaget kom läkaren och barnmorskan in igen för undersökning. Det visade ingen förändring, bara öppen 6 cm fortfarande, och min livmoder var utmattad. Nu togs beslut på akut kejsarsnitt. Det kändes på ett sätt skönt att det äntligen närmade sig slutet på förlossningen men det kändes också läskigt eftersom vi inte riktigt visste vad ett kejsarsnitt innebar.

Det värkstimulerande droppet kopplades bort och man såg då också att värkarna i princip försvann, kunde vara min livmoder som var utmattad.

Jag förbereddes för operation och Pontus fick svida om till snygga gröna operationskläder :) Vi åkte sedan upp till operationssalen. Kommer ihåg att jag var väldigt nervös när jag rullades genom korridorerna, in i hissen och sedan in i operationssalen. Jag kände en enorm maktlöshet och att jag helt saknade kontroll vilket nog var den otäckaste känslan. Innan hade jag ändå känt att jag hade kontrollen över mitt förlossningarbete, nu hade någon annan den kontrollen.

En narkosläkare gjorde en spinalbedövning, liknande epiduralen alltså även den i ryggraden. Spinalbedövningen tog bort all känsel från mitt bröst och nedåt.

Jag kommer ihåg att jag var nervös och rädd, miljoner tankar flög genom mitt huvud. Pontus satt bakom mitt huvud och jag har ett svagt minne av att han mumlade saker till mig och strök mig över huvudet. Operationen påbörjades och jag kommer ihåg att jag kände hur de ”rotade” och tryckte inuti mig, men att jag inte kände någon smärta, mycket märklig känsla! Vi hörde läkarna prata med varandra och helt plötsligt säger en av dem ” han sitter fast” och den andra läkaren sa då ”sugklocka”. Sen vet jag inte om de använde sugklockan för strax efter säger de att ”nu är han ute” och precis då hörde vi ett ljudligt skrik! Det var första gången vi hörde vår son och det kändes väldigt overkligt! Jag såg hur bebisen kom runt hörnet och jag var helt chockad, kunde inte förstå att det var vår son! Jag mådde illa av epiduralen och skakade helt utan kontroll, hackade tänder och kräktes en hel del. Pontus, barnmorskan och bebisen försvann ut. Pontus har berättat att han fick klippa navelsträngen, igen för den var ju klippt innan givetvis men fortfarande så var den lång för att pappan också skulle få klippa. De kollade att bebisen var okej, torkade av honom och lilleman kissade och bajsade.
Jag hade fått någon slags komplikation med min moderkaka så de opererade mig och jag förlorade 1,1 liter blod under den operationen. Under tiden som jag opererades så gick Pontus med bebisen och barnmorskan tillbaka ner till vårt förlossningsrum.

När jag efter en timme ungefär rullades ner till förlossningsrummet så fick jag äntligen vår bebis till mitt bröst och han hittade det direkt! Sedan fick vi födelsedagsfikan och vi rullades sedan upp till BB. Jag var fortfarande i chocktillstånd och kunde inte riktigt ta in allt. 
Jag kommer ihåg väldigt lite från hela förlossningen men jag och Pontus har pratat mycket om vad som hände så jag känner att jag har ganska bra koll på förloppet :) Jag ska nu snart göra en bäckenröntgen för att se om det är så att jag har ett bäcken som gör det svårare att föda barn, eller kanske omöjligt att föda barn. Ska vi ha ett syskon till Nils så får vi i så fall nästa gång göra ett planerat kejsarsnitt.

Vi fick stanna kvar på BB tills på torsdagen då vi fick åka hem med vår lilla guldklimp! Personalen var helt fantastisk och det var riktigt god mat! Trodde sjukhus-maten skulle vara mindre god men så var det inte här :) 

Stort tack till all personal på BB Länssjukhuset Ryhov!

Jag och Nils på hemfärdsdagen! Nils ligger här och suger på mitt lillfinger :)

Barnmorskan Mona!

Pontus och Nils på hemfärdsdagen!

Våffeldag och grillpremiär!

Nu har grannens garage kommit upp! De hade dock satt dit förrådsdörren på fel sida av garaget, alltså ut mot Tenhultsvägen istället så de fick göra om det, surt misstag haha!

Igår var jag och Nils ute på långpromenad i det varma vädret. Vi gick bort till Bråneryds kyrkogård bl.a. Jag gillar kyrkogårdar som är i skogen, tycker det är fint!

Sen senare på eftermiddagen så kom Mathias och Frida på besök. Vi fick Barbapapa-sängkläder till Nils av dem i present! Sen fick vi även provköra Mathias mercedes cabriolet, oj vilken härlig bil! En sån skulle man ha! Lite ont om plats för barnvagnen bara haha :)

På kvällen när de åkt hem så hyrde vi en film, Maktens män med George Clooney. Härligt med mys i soffan med lilla familjen :)

Idag gick vi upp tidigt, klockan ringde redan klockan åtta. Förstod först inte varför man var så himla trött men kom på att klockan ställdes ju fram 1 timme i natt så när vi gick upp var ju klockan egentligen bara sju :) Halv tio kom Erik och Frida med sina söta tvillingar Ebba och Maja! Så vi hade tre bebisar i huset så det var fullt ös! Ebba och Maja kryper ju runt och ska ta tag i allt och stoppa det i munnen :) Nils var säkert avundsjuk på dem, han ville nog också krypa! :) Man förstod vad bastant Nils är för sin ålder för tvillingarna vägde mindre än vad Nils gör nu och de är ju ungefär 9 månader äldre, men de kom ju tre månader för tidigt och vägde väldigt lite så det tar ju tid för dem att komma ikapp! 

Vi gjorde våfflor passande nog på våffeldagen och pratade mycket om våra bröllop, de gifter ju sig cirka 1 månad efter oss. Mamma och pappa ska vara barnvakt åt Nils när vi är på deras bröllop. Bröllopet äger rum i Hestra så då ligger ju Vaggeryd på behörigt avstånd ifall att Nils mot förmodan skulle trilskas så kan vi ju komma till undsättning ganska snabbt :)

Vi fick den här kokboken i inflyttningspresent av Erik och Frida!

Klockan 12 hade vi bestämt tid med Konrad som har hand om hembygdsgården så då åkte vi dit för att reka lite. Vi mätte borden för att kunna köpa dukar, kollade porslin m.m. Allt finns förutom då kanske glas.. De hade små vanliga glas som inte var jättefina, så vi får kanske ordna det på annat sätt! Sen måste vi ordna någon belysning till nedervåningen där vi ska ha dansen på kvällen så Pontus ska ringa till totalljud imorgon och kolla vad det kostar att hyra.

Idag har vi även fått lite gjort med festhäftet, det börjar arta sig! Känns skönt att allt börjar bli färdigt.

Återstår egentligen bara lite småsaker att fixa! 

Idag köpte vi även en liten klotgrill billigt så vi hade första premiärgrillning ikväll! Det gick sådär eftersom älskling råkade bränna köttet lite, men det blev gott ändå och se vad glad han ändå var haha!

Lillplutten med herr Kanin, så fina :)

Nils på lekmattan och besök från Vaggeryd!

Nils gillar lekmattan, särskilt när man har den framför spegeln så han ser en annan bebis ligga mittemot :)

 Här ser det ut som att han gallskriker, men han skriker "Aggu!" för fulla muggar. :)

 Kul och nyttigt att träna nacken!

 Balansen är sådär, han välter ofta :)

Igår em/kväll så var mamma och pappa här och hjälpte oss med att sätta upp rullgardinen i sovrummet, plafonden i trappan och tavlor i vardagsrummet. 
Så skönt med rullgardin i sovrummet så vi nu slipper att vakna upp i ett supervitt ljus :). Och vilken skillnad det gjorde i vardagsrummet att få upp lite tavlor! 
Vi käkade middag och fikade sedan på våfflor. Mamma bytte blöja på Nils, skönt med en blöjassistent! :)

Idag kommer Frida och Mathias hit från Göteborg och hälsar på! De har varit i Knohult och hämtat sin Mercedes cabriolet som övervintrat där, måste vara kul att äntligen få plocka ut den! Nog samma känsla som att plocka ut motorcykeln första gången för säsongen.

Nu ska jag fortsätta jobba med festhäftet, har inte hunnit göra något alls med det i veckan så nu får jag lägga på ett kol!
Och kyrkprogrammet är inte heller riktigt klart och det ska vi trycka ut nästa vecka så där får vi också se till att bli klara. Vi har ännu inte stämt av ingångs- och utgångsmusiken med kantorn så jag vet inte om vi vågar skriva vilka låtar vi valt i programmet, ifall nu inte kantorn kan spela dem. Fast båda låtarna har vi valt från kyrkomusik.se så då borde hon väl kunna spela dem? Kanske ändå bäst att försöka få tag på henne på måndag och fråga!

Drömde jobbig dröm om bröllopet i natt igen, vet inte hur många nätter som jag har drömt liknande drömmar! Handlar alltid om att vi glömt något på bröllopsdagen eller av något skäl inte hinner i tid m.m. Drömmarna bör ju vara ett tecken på stress så jag får nog försöka slappna av och bara förlita mig på att allt kommer att klaffa och gå bra! Det viktigaste är ju faktiskt bara att vi har med oss ringarna till kyrkan och att vi lämnat hindersprövningen till prästen innan, sen är ju resten inte lika viktigt :)